Nu har Syster Yster farit iväg mot en lunch med en kompis från Linkan. Innan hon åkte gick vi och handlade; jag pekade och hon bar ~ mycket bra arbetsfördelning! Jag är nu så pass yr att jag måste röra mig ännu långsammare än annars, för snabba svängar resulterar i total yrsel. Jag känner mig som en sömngångare, men Syster Yster påstår att jag bara är i takt med de flesta andra människor för första gången i mitt liv. Vi bunkrade upp med Knorr Vie och torkad frukt, det hjälper förhoppningsvis kroppen att bygga nya blodkroppar. Tack LillaSyster för en trevlig vecka! Varmt välkommen tillbaka whenever!
Själv har jag städat ur skafferiet ~ vilken lycka! På allvar, alltså! Jag är en sån människa som behöver ha kryddorna i storleksordning, böckerna färgsorterade och pålägg för sig, söta saker för sig och salta saker för sig i kylen. Då kan jag koppla av. Älskade M däremot kör med "syns det inte, så finns det inte" -metoden i skafferiet, "allt på nedersta hyllan" i kylen och kryddorna, ja, de kan väl stå på bordet? Så nu, med en kodad kyl, en sorterad kryddhylla och ett organiserat skafferi börjar jag sakta men säkert känna hur kontrollen över livet börjar återkomma...
Älskade M blev kvar på J´s soffa i natt, precis som vi bestämde när han ringde efter Robinson. Och, på tal om Robinson, hur tråkigt var det inte? Jag hade absolut inte energi att engagera mig, men det var så kul att H & M ringde i första pausen, så vi kunde dissa det lite tilsammans! Förr om åren hade vi en liten tradition att se Robinsonpremiären tillsammans, nämligen. Barnens betyg på dokusåpornas dokusåpa var "så där". Dem hade jag istället lovat att se Star Wars efteråt. De är så grymt kvällströtta att de brukar somna på slutet av Let´s Dance eller Melodifestivalen, så jag tyckte jag kunde lova det utan farhågor. Men igår hade de gett sig sjutton på att se slutet på filmen, och E klarade det faktiskt, medan L somnade vid 23.30. E är bara 8 år och kan ju inte vara vaken ensam mitt i natten, så, vem var då tvungen att vara vaken ända fram till 00.25? Jo, jag! Det var ju inte precis vad jag längtade efter, men som tur var så sov vi allihop gott ända till 9.30 i morse, så det känns ändå rätt okej.
Jag lärde mig ett nytt skämt av Henrik Dorsin: Jag har fått kräftan, ja, cancer alltså. Det är första gången för mig, så det är kräftpremiär. Lite kul var det ~ erkänn!
Nä, nu saknar jag min Älskade M & jag fortsätter citera Henrik Dorsin och säger bara "Tingeling, tingeling, come on baby shake that thing, from the Globen till Beijing, let me see your booty swing!"
Själv har jag städat ur skafferiet ~ vilken lycka! På allvar, alltså! Jag är en sån människa som behöver ha kryddorna i storleksordning, böckerna färgsorterade och pålägg för sig, söta saker för sig och salta saker för sig i kylen. Då kan jag koppla av. Älskade M däremot kör med "syns det inte, så finns det inte" -metoden i skafferiet, "allt på nedersta hyllan" i kylen och kryddorna, ja, de kan väl stå på bordet? Så nu, med en kodad kyl, en sorterad kryddhylla och ett organiserat skafferi börjar jag sakta men säkert känna hur kontrollen över livet börjar återkomma...
Älskade M blev kvar på J´s soffa i natt, precis som vi bestämde när han ringde efter Robinson. Och, på tal om Robinson, hur tråkigt var det inte? Jag hade absolut inte energi att engagera mig, men det var så kul att H & M ringde i första pausen, så vi kunde dissa det lite tilsammans! Förr om åren hade vi en liten tradition att se Robinsonpremiären tillsammans, nämligen. Barnens betyg på dokusåpornas dokusåpa var "så där". Dem hade jag istället lovat att se Star Wars efteråt. De är så grymt kvällströtta att de brukar somna på slutet av Let´s Dance eller Melodifestivalen, så jag tyckte jag kunde lova det utan farhågor. Men igår hade de gett sig sjutton på att se slutet på filmen, och E klarade det faktiskt, medan L somnade vid 23.30. E är bara 8 år och kan ju inte vara vaken ensam mitt i natten, så, vem var då tvungen att vara vaken ända fram till 00.25? Jo, jag! Det var ju inte precis vad jag längtade efter, men som tur var så sov vi allihop gott ända till 9.30 i morse, så det känns ändå rätt okej.
Jag lärde mig ett nytt skämt av Henrik Dorsin: Jag har fått kräftan, ja, cancer alltså. Det är första gången för mig, så det är kräftpremiär. Lite kul var det ~ erkänn!
Nä, nu saknar jag min Älskade M & jag fortsätter citera Henrik Dorsin och säger bara "Tingeling, tingeling, come on baby shake that thing, from the Globen till Beijing, let me see your booty swing!"
.jpg)
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar