I går kväll ska ni allihop vara glada att ni slapp träffa mig ~ järnspikar va sur jag var! Dagen gick i en stark förhoppning om att jag skulle börja må bättre, men fram mot kvällen blev de istället värre; värken i kroppen & magproblemen. Trots en god middag och en kortare promenad tog smärtan över och jag blev så arg över att det ska vara så svårt att få bestämma över sin egen kropp. Så jag gick och la mig med en personlighet som ett svettigt, uppblåst åskmoln, ungefär. (Någon som är avis på Älskade M som fick dela säng med mig?)
Den här dagen ÄGER som sönerna skulle ha sagt! Ni andra människor som går runt och mår ganska bra för det mesta, ni har (tack och lov) ingen aning om hur stort det är att kunna röra sig utan att smärtan attackerar. Kunna klia sig utan att huden känns som den vill ramla av (och göra den redan avfallna armen sällskap!). Kunna andas utan att lungorna hotar tränga igenom de smärtande revbenen, kunna tugga utan att käkmusklerna värker och tänderna ilar, kunna le utan en stramande smärta i ansiktet... Den här dagen ÄGER! Solen skiner! Mina stackars ynkliga snödroppar har under mina hängiga dagar fått sällskap av ett helt gäng krokusar,
och jag har ätit lunch ute! Utan att ha särskilt ont! Ingen smärtlindring sedan igår kväll! (Nu har jag nog snart slitit ut utropsteckentangenten!)
Även idag skämmer ni bort mig, brevbäraren dök upp med de två föregående böckerna av Hillevi Wahl, de är verkligen jätteroliga och precis vad jag behöver läsa nu! Stor igenkänningsfaktor & lagom ironiskt *me like* Tack igen Axl ~ du vet vad jag gillar! Min snälla faster & farbror skickar presentkort på påskmat, supergulligt! Tack snälla, det kommer väl till pass nu, och vi ska definitivt använda det till någon form av guldkant!
Inte för att jag trodde något annat, men jag var ändå tvungen att göra det här testet:
http://persontester.svd.se/transfer.php?idRegTest=1658&access=0Resultatet?
"Alla har väl hört det klassiska uttrycket "är glaset halvfullt eller halvtomt?", men det är inte alltid vi inser kraften i att se på livet ur en optimistisk synvinkel. Det kan påverka allt från småsaker i vardagen till vårt val av partner, vänner, karriär och vår personliga lycka. Den lilla rösten som viskar "allt är möjligt" i stället för "det är omöjligt" kan guida dig genom livets prövningar. En sann optimist är sällsynt och inte alltid uppskattad av omgivningen. Ofta fnyser vi åt de hurtiga duktigpellar som inte verkar påverkas av vare sig dåligt väder eller trafikstockningar. Hur kan de inte se världen som den är, full av irritationsmoment och orättvisor, frågar vi oss. Men sanningen är att optimisterna troligen vet att varken världen eller människorna som befolkar den är perfekta, de väljer bara att fokusera på det som är positivt. Denna inställning har sina fördelar: bättre hälsa, mer energi, ökad kreativitet och en allmän känsla av välmående. Men att vara optimist har också sina nackdelar. Överdrivet optimistiska personer kan lida brist på sunt förnuft och överskatta sig själva och sin förmåga. Men samtidigt ska man komma ihåg att överdriven pessimism kan leda till sämre hälsa, sämre relationer, känslor av hjälplöshet, depression och att man presterar sämre. Det bästa är att hitta en balans: en optimistisk attityd blandat med en hälsosam dos sunt förnuft. Du är en sann optimist. Denna inställning till livet lönar sig, både i ditt privatliv och professionellt. Ditt sätt att se på livet ger dig inte bara mer energi, det gör också att du kan mobilisera dina krafter och fortsätta kämpa när du upplever motgång. Men kom ihåg att även om det oftast är positivt att vara optimistisk så finns det en baksida. Du ska definitivt fortsätta vara optimist, men lite realism då och då skulle inte skada."
Förvånad, någon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar