Funderingar i en sportaffär

I går var vi på shoppingturné. Den sista affären på vår lista var en sportaffär där bland annat en ny ryggsäck till E skulle inhandlas. Han är ju ingen bebis längre, så lagom till skolstart tänkte vi att han skulle få byta ut sin välanvända Pettson & Findus ryggsäck mot något coolare. Och vi hittade en jättecool Nikeväska med bra låsbara fack för mobil & nycklar. Mamma ska ju börja jobba igen, ju!

Båda killarna (eller alla tre, faktiskt) fick nya Foppatofflor och E fick även nya fotbollsskor med dobbar. L, vår jätte till 11-åring, har nu skostorlek 39. Det är 3 nummer större än sin mamma, som han för övrigt växer om vilken sekund som helst.

I en korg låg handbollar. Vi har läst min journal och där står att en handbollsstor tumör plockades ur min mage. Handbollstor, alltså. Vet ni hur stor en handboll är? Jättestor!

"Bollen är 58-60 cm i omkrets och väger 425-475 gram"

Wikipedia

Det känns fullständigt overkligt och obegripligt att jag kunde ha en så stor tumör i magen utan att det syntes?! Vi tar upp och känner lite på den, sen lägger vi ner den igen. Precis som vi har gjort med cancern; den är framtagen, utplockad och ligger nu bakom oss. Min mage är nu en handbollsfri zon.

Idag ska jag ringa RH och påminna om att Robotdoktorn ska ringa mig och ge besked om CT & tumörmarkör. Jag kan sätta 1000 spänn på att de skulle glömma det annars, och sen skulle hon inte ha telefontid på en vecka, och sen skulle hon gå på semester och så skulle vi sitta där med en handboll i huvudet hela tiden. Nä, tack! Bäst att ligga steget före.