Nämen? Var tog hon vägen?

Jag blev ingen klimakteriehäxa idag heller. Det löste sig med trevlig röst istället. Skönt för alla. Inte minst Älskade M & killarna. Vem vet hur det hade slutat om vi hade släppt in Klimakteriehäxan i vårt hem & liv? Men man undrar ju var den där jobbiga människan tog vägen? Inte bor hon här i alla fall. Jag är jämn i humöret, faktiskt lugnare & definitivt trögare än innan cancern. Jag har som sagt varken skägg eller basröst. Jag fryser igen, precis som innan cancern. Nej, hon kanske gick fel, Klimakteriehäxan? Det kanske är skitjobbigt hemma hos grannen just nu. (Kan det ha varit hon som tog hit den där brummande lastbilen härom morgonen? Bara för att jäklas, liksom?)