Kortisonspeed

Fast jag borde vara sömnig är jag snarare mer Duracell än vanligt. De enda molnen på himlen är den envisa värken i skulderparti och fotleder & den fruktansvärda smaken i munnen! Älskade M påstår att jag luktar annorlunda men inte illa, och jag hoppas för hans skull (och alla andra inom en mils radie!) att jag inte luktar som det smakar! Anledningen till blåsorna i munnen är ju att slemhinnorna i mag/tarmkanalen dör av cytostatikan, och det är ungefär så det smakar också... Med några Panodil Zapp och minst en MJUK halstablett i munnen konstant fungerar det ändå rätt bra att ignorera. En annan sak är ju den förvirrade, osammanhängande tankeverksamheten som känns ganska otypisk för mig; jag kan inte fokusera, det tar ett par timmar att dra en enkel slutsats... Jag fick filmen Mamma Mia av min egen mamma i fredags, och jag har fortfarande inte koncentration nog att se den. Jag kommer knappt igenom en halvtaskig talkshow, så jag väntar nog lite så jag inte missar allt. Hur det än är så är ju biverkningarna ett slags kvitto på att cyton funkar. Jag skulle nog vara rätt orolig om jag var helt opåverkad, skulle verkligen MiniMonstren dö då?

Hittills har jag i alla fall hunnit städa ur städskrubben och linneförrådet (vilket resulterade i ÅTTA soppåsar ~ slå det den som kan!). Då kände jag ju även väldigt tydligt att våra killar har blivit stora, så ut åkte även Bamselakan, Nalle Puhlakan och lakan med Alfons Åberg. (Någon som är intresserad? De är nästan i nyskick. Jennie? Pernilla?)

Och vilken snabbservice från Pappa! Tack för svar på frågan, det var som jag trodde då.