fredag 15 maj 2009

Cancersynsk

Det finns många roliga test man kan göra, man kan testa sin personlighet, sina kunskaper om kändisar & sitt BMI. Man kan testa sin IQ och EQ, sin möjlighet att bli gravid och huruvida man är gravid. Nyss gjorde jag ett test om EU, så nu vet jag vad jag ska rösta på. Tack för det! Om inte ni heller vet hur ni ska rösta, klicka här och gör testet.


Idag träffade jag en av mina grannar. Hon frågade hur jag mådde och jag svarade, jo tack just idag mår jag bra, värre blir det på tisdag. Och återigen slog det mig hur galet det här är! Jag vet att jag kommer må pest och pina flera veckor innan det inträffar. Jag är som en skallig lightversion av Allison DuBois.


Fördelen med det är att jag kan planera och se till att så lite som möjligt blir lidande av att jag vankar omkring och ylar av smärta. Min Underbara Farmor fyller år på torsdag och jag kan inte minnas att jag någonsin har missat den dagen.

Underbara Farmor & Syster Yster samt Underbara Farfar

Vi brukar alltid åka dit, njuta av värmen från Farmor & Farfar, och av solen. I den ordningen. I år får vi fira i förväg, redan på tisdag. L har till och med fått ledigt från skolan på eftermiddagen för att det skulle gå lås. För på onsdag kommer de krypande som maskar med huggtänder från alla håll,

de o-ljuvliga, icke-fantastiska, in-underbara smärtorna, illamående, magsmärtorna, yrseln, intryckskänsligheten... Och säkert något nytt, för det har det varit varje gång hittills.

Så på torsdag får alla mina killar köra gokart och grilla korv utan mig.

Det är ju inte alla som har en egen gokart, men det har fartgalningen E

Sedan är det vidare transport av sönerna till Mormor & Morfar för två dagar av fotboll, cykling, bak och annat skoj. Förhoppningsvis kan jag sitta upp och svara på tilltal igen lagom tills de kommer hem igen. Håll tummarna!

För övrigt ser jag i min cancer-kristallkula, att det kommer bli en jättehärlig kväll ikväll och att jag kommer vara frisk, pigg och cancerfri på Underbara Farfars födelsedag i juli. Och nästa juli, och nästa och nästa och nästa och nästa och så vidare. För vi ska leva tills vi blir 114, både han och jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar