Det kostar att ligga på topp

Jag hade så rätt, så rätt i min spådom. Gårdagen var fantastiskt lyckad och det var underbart att bara få roa sig en kväll och känna sig precis som den gamla vanliga Lilla H, inte cancerbruttan. Tack för det familjen L & mina egna gull-killar förstås.

Familjen L hade, sin vana trogna, med sig diverse saker för att fira den fortsatt fina minskningen av tumörmarkören. Först fick jag paket! Och i det var det en

Men? Vad har den med tumörmarkören att göra? Sug på den ett tag, den är klurig & otroligt bra!

Och så hade de med sig mumsigt mousserande vin,

trevlig omväxling till den numera vanligaste spriten i vårt hem

Vi mös i solen, där vi njöt av kallt vin. Sedan när solen försvunnit gick vi in

och lät den grekiska grillmenyn oss väl smaka. Sedan följde kaffe & choklad som Anthon Berg så vänligt bjöd, mer gott vin, sång & gitarrspel, minnen och massor av glada skratt tills långt efter midnatt. Jag skulle vilja se minen på den som råkade titta ut genom fönstret på småtimmarna och fick syn på en gladlynt familj på hemväg. Cyklandes!

Idag är jag trött. Jättetrött! Det är inte lätt att vara en sån partyprinsessa när man samtidigt har så låga blodvärden. Men jag skyller mig själv! Det var det värt. Alla gånger!

Det verkar som om det blev något knas med messet som jag skickade iväg till många av er i onsdags efter läkarbesöket. Ni har visst inte fått det förrän idag? Vad konstigt...

Till sist vill jag bara berätta att ni är så många som frågar om recept på vår mat att jag filar på en matblogg. I så fall kommer jag att länka dit när jag skriver om maten. Vi får se hur det blir. Jättekramar på er alla nu, ha en riktigt skön lördag! Själv kommer jag nog somna i soffan om någon timme...