Svullna vader, tom hjärna

När man har vader som är större än låren (trots utpräglad ridbyxform) måste man sitta still med benen högt en dag eller två tills de krymper ner igen. Ute regnar det när som helst, så där är det inte så skönt att sitta. Och när man har cytohjärna är man inte så smart, så jag har svårt att läsa något med fler än tre meningar i rad, det samma gäller korsord eller sudoko. Jag får alltså titta på tv. Himlen vare lovad- idag börjar en ny säsong av Top Chef! Säsong 4, hela 15 avsnitt.

Måndag betyder ny vecka, det kommer jag ihåg fast det var många måndagar sedan jag gick till jobbet som en vanlig människa. Ny vecka betyder ny matsedel. Eller behov av ny matsedel, för att förtydliga. Men jag har inte bara svullna vader, utan även totalt mat-hjärnsläpp, meny-minnesförlust och idé-pappskalle. Vad ska vi äta? Vad ska jag laga/koka/steka/grilla? Panera/bräsera/ånga/fräsa?

Det är bekvämt med All Inclusive.
Här väljer jag grönsaker på Cypern.

Ibland hjälper det att tänka på annat. Den här veckan har jag faktiskt en hel del att tänka på. Idag ska jag plantera (möjligen blir det peka-med-hela-handen-plantera tillsammans med Älskade M, beroende på vadomfång) i morgon är det blodprov, följt av shopping med Mamma & Syster Yster. På onsdag är det läkarbesök och sedan kommer Es Fröken J på utvecklingssamtal, på torsdag mer shopping med Jennie, Pernilla och deras galet söta små-fisar. Sedan är det fredag och då ska jag förbereda helgen! Nämen nu kom jag på- jag måste ju mejla Pia. Vi vill gärna bjuda hit familjen L på lördag för att fira att jag har fått en extra må-bra vecka, nämligen.

Har ni förresten hört det spanska talesättet?

Manaña är oftast den jobbigaste veckodagen.

Ja, nu har jag tagit mig i kragen och skakat om hjärncellerna. Jag tog latvägen och använde killarnas favoriträtter (lat mamma = glada killar!). Se den på min andra blogg.