Anstränger mig INTE

Hittills har jag låtit bli de platta paketen från IKEA (de kom direkt klockan 9!). Låtit bli att lyfta på dem och kolla att det verkligen är rätt. Låtit bli att halvmontera ihop dem bara för att se hur det blir. Jag har även låtit bli att ställa in juice och yoghurt i kylen och inte minst låtit bli att hänga alla handdukar som ligger nytvättade i maskinen. Det kostar på kan jag säga. Jobbigt det här, att låta bli.

Men det är rätt ansträngande att peka & kommendera också. Så här låter det efter frukosten (som killarna dukat fram). Jag "instruerar" Älskade M: "Ta den, ja den. Den! (Glöm inte att jag har någon sorts cancer-afasi också, och tappar ord hela tiden. Den kan alltså betyda allt från min älskade son till soppåsen. Eller getingen eller kjolen. Eller något däremellan.) Ställ den där. Nej inte så, vänd på den, etiketten framåt. Nej, inte på den hyllan, det är ju påläggshyllan. Upp. Upp! Till vänster. Nej, höger menar jag. (Inte kan jag skilja mellan höger och vänster heller) Ditåt. Vänd. Där ja!" Rätt ansträngande för oss båda faktiskt. Kanske borde jag lägga mig i solstolen och låta bli istället.