tisdag 29 september 2009

Inget nytt

~Tack för era gulliga mess, mail & kommentarer. De värmer! ~

Ny dag idag, men inga nyheter. Knölen är kvar. Jag berättade för Älskade M sent igår kväll. Han tycker också att den känns precis som den som kom och försvann på Mallis. Sen tyckte vi olika.
Han tyckte absolut att jag skulle ringa onkologen. Direkt.
Jag ville vänta. Vi ska ändå ha telefonkontakt när min nya tumörmarkör är klar om ca två veckor. Det blir ganska precis så lång tid som det tog för den första knölen att försvinna.
Han var ihärdig och hävdade att vi behöver veta vad det är, speciellt eftersom onkologen aldrig hann undersöka den första knölen.
Jag påpekade att det ju inte spelar någon roll. Studier som publicerades i somras visar att det inte har någon betydelse för överlevnaden när man börjar behandla återfall efter äggstockscancer. Även om man börjar med cytostatika direkt när tumörmarkören går upp så dör man efter lika lång (kort) tid som om man väntar tills metastaserna är synliga och orsakar problem.
Han sa att de kan ha fel. Det kan göra skillnad den här gången.

Jag gav upp och ringde. Pratade med en sjuksköterska som sa att min onkolog skulle ringa upp om tre timmar. Tre timmars oro senare ringde sköterskan igen och sa att telefontiden var flyttad till på fredag. Men hon hade pratat med onkologen som kom ihåg den "försvunna" knölen från mitt besök. Hon tyckte därför att det var lämpligt att vänta till på fredag med telefonkontakt. Skulle knölen finnas kvar då, tar hon ställning då.

Så, nu har jag ringt men vet inte mer.

Google är ibland en patients värsta ovän. Hårda knölar som sitter fast mot underlaget är inte bra. Om man är en hund. Och den här sitter fast. Inte mot huden, men mot underlaget. Tur att jag inte är en hund då.

Nu tänker jag göra allt jag kan för att förtränga skiten tills på fredag. Jag har inte tid att oroa mig i onödan. Jag vill använda min tid till roliga, konstruktiva saker. Om knölen är en metastas kommer jag hinna oroa mig så det räcker. Resten av mitt - då korta - liv.

Så nu vägrar jag. Vägrar! Och nu ska jag tänka happy thoughts.

6 kommentarer:

  1. Nu måste jag hålla med broder M. Klart du så snabbt som möjligt ska undersöka dig. Men jag förstår även läkaren - bra att vänta till fredag och se om den kanske minskar i storlek (som den tidigare). Bra tänkt angående din energi - den ska nu gå till trevliga saker ...
    Vi hörs, kram (gissa från vem?)

    SvaraRadera
  2. Ja, det är ju schysst ~håll ihop bara och var rationella. Tänk klart och var kloka... Jag VET ju att det är det enda rätta och att det som finns, det finns där, vare sig jag låtsas om det eller inte. Men däremot kan jag ju inte få goda besked om jag inte frågar. Så, okej, okej. Jag ger mig.
    Men mer trevliga saker! Ja tack! Nu behöver jag verkligen något ROLIGT att göra!
    Kram du ohemliga ;o)

    SvaraRadera
  3. Hördudu du! Det är jävlaranamma i dig! Det är riktigt, vi skall tänka positiva starka tankar! Den förbannade cancern kan inte få förgifta oss hela tiden, det orkar vi inte med! Jag hoppas att undersökningen faller väl ut, och att allt blir till det bästa! Stora kramar
    söndagsflickan

    SvaraRadera
  4. Stark och positiv det är du det! Om du känner dig stark nog för en fika på Clara gör jag dig mer än gärna sällskap! Kramar

    SvaraRadera
  5. Tack för att ni påminner mig om vem jag är. Winners never quit, quitters never win - jag ger inte upp!

    Tack gulliga Fia som hjälpte mig att bli ARG på den förbannade cancern och dess försök att förgifta mitt liv. Far åt pipsvängen med dig, äckliga MördarMonster! Det finns ingen plats för dig här. Här hos mig är det livsglädjen som bor. Du kan bo i kloakerna där du hör hemma.

    Och tack även för omtänksamma & positiva mess, de kom också i precis rätt tid. Nu jäklar! Happy thoughts och love-bombibg ska ta död på monstret.

    SvaraRadera
  6. Jag hoppas verkligen inte att de är något konstigt, har fått den där sprutan som du prata om, som gjorde mig skit dålig men nu e jag på bättringsvägen. Jag håller båda mina tummar för att de går bra för dig :-) nu har jag förhoppningsvis bara 1 beh kvar sen jäklar ska jag åka till min dotter i bryssel o dricka öl. Hoppas vi kan Tämja monstret! sköt om dig o njut alla stunder du kan.
    Kram Marika

    SvaraRadera