lördag 2 januari 2010

Otäckt

Igår var ju en riktigt bra dag. Jag var på strålande humör, vi gick en promenad i det kalla, vackra solskenet
Sedan såg jag SÅKLART Ivanhoe och passade på att dra lite historia/religion för mina söta killar. (Dagens bästa kommentar: E som undrade Va?! Är inte Robin Hood en räv?)

Efter det hjälptes vi åt att duka och fixa inför vår traditionella "Juligen" vilket helt enkelt är julbord med extra allt en gång till. Alla fina tomtefat ställs fram igen

och vi äter, njuter, pratar, skrattar & sjunger julsånger och har det riktigt gott. Vilket vi hade, men till och från kände jag av huvudet och lite illamående. Älskade M tröstade och sa att man kan ju faktiskt ha spänningsvärk, och jag höll med.

Men sen vid 22-tiden hände det något. Huvudvärken ändrade sig, tog över och blev bara ALLT & ÖVERALLT. Jag stapplade till soffan och tog mer smärtlindring men huvudvärken fortsatte och illamåendet kom i dess spår. En stund var jag helt förlorad i smärtor, jag liksom svävar bort och går in i huvudvärken. Eller tvärtom. Illamåendet går inte att beskriva, det har ingenting med vanligt illamående att göra alls. Det här är från hjärnan. En stund trodde jag vi måste åka in, men till slut liksom singlade det bort från mig. Jag var fortfarande omsluten av det, men jag kunde se, prata och styra mig själv igen.

Så, tyvärr slutade inte kvällen så bra. Inte direkt vad man vill att killarna ska se heller. Och genast undrar jag ju - växer Hjärnspökena nu? Jag som skulle börja dra ner på kortisonet för att minska muskelsmärtorna, nu vill jag höja! Jag har hellre kvar dessa muskelsmärtor dag & natt, än fler av de där episoderna.

Det enda jag kan göra är att hoppas & tro att det var en engångsföreteelse och att det inte betydde någonting alls. Bara otur. Kanske ett sista farväl från Hjärnspökena? Det tror jag att jag bestämmer mig för! Det var deras arga sätt att tvingas ge upp! Vräkas ur min hjärna. Flytta. Tvingas ge upp sina planer på Hjärn-herravälde. Idag ska jag vara glad och se allt det positiva, för det tror jag är den bästa medicinen mot Hjärnspöken & Minimonster. De ska inte få bestämma över min dag!

En varm, stark & positiv dag önskar jag fina dig!

7 kommentarer:

  1. Låter jättemysigt med en "Juligen" men tråkigt att du fick sån huvudvärk och illamående. Din vilja och kämparanda är helt otrolig tycker jag! Tycker absolut att vi bestämmer att det var hjärnspökenas reaktion på att tvingas ge upp! God Fortsättning till dig och familjen. Hoppas ni får ett jättebra 2010. Kramar

    SvaraRadera
  2. Åh..vad gott det ser ut, det är så man vill börja om med julen igen.
    Men det gör så ont att läsa att du fick så hemska smärtor, men hoppas det var hjärnspökena som gav sig av.
    Känner dig inte men du verkar vara en sån fin person så man önskar dig allt gott.
    Varm kram Lillemor

    SvaraRadera
  3. Hej lilla du. Har inte orkat skriva så mycket, men läser din blogg. Hoppas att det var hjärnspökerna som gav sig iväg för gott nu.
    Min behandling rullar på har klarat4 av 6 behandlingar.
    Jag vill önska dig och din familj en god fortsättning på året och bort med alla hjärnspöken.
    Kram Lisa

    SvaraRadera
  4. Kära Lilla H!
    God fortsättning på det nya året. Själv är jag så trött på julen, så jag skulle gärna städa ut den....
    Jag tror som du att det var hjärnspökena som flyttade ut, det brukar ju bli ett fasligt liv vid flyttar, inte undra på att du märkte det. Nu hoppas jag att dom fick med sej allt i flytten så dom inte behöver komma tillbaka nån mer gång!
    Önskar dej ett spökfritt år!
    Kramar Anna

    SvaraRadera
  5. Nu får de där hjärnspökena ta och ge sig, nu är det nytt år och nya tag utan dem.
    Gott det såg ut med julmat,men vi får vänta till nästa jul.You go girl. Kramar i massor från oss på västkusten.

    SvaraRadera
  6. Bort med hjärnspökena nu! De har inte hos dig att göra. Så fint ni hade dukat. Jag beundrar dig oerhört som trots allt du går igenom orkar göra så mycket fint. Vet ju själv hur trött man blir av behandlingar och hela situationen. Du har ju dessutom ont. Hoppas idag bara har varit en härlig dag! Kram Cecilia

    SvaraRadera
  7. Absolut att det måste vara sura, utflyttande hjärnspöken! Något annat går vi inte med på.
    Kramar Busan

    SvaraRadera