Idag ville jag köpa ett vackert hoppfullt kort. Ett kort som förmedlade tillit & vänskaplig kärlek. Ni vet, i stil med de bilder jag lägger in på bloggen. Jag befann mig på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Ett ställe, om något, där hopp, tillit & kärlek behövs. Ett ställe där det vackra behövs, och inte bara för dem som fött barn, brutit benet eller tagit bort halsmandlarna. Varför finns det inte? Det finns putslustiga kort med mer eller mindre fåniga skämt i långa banor, det finns mängder av "Grattis till...", "Krya på dig!" "Välkommen tillbaka". Det finns "Förlåt", "Tack" och "Beklagar sorgen". Men vet ni? Livet innehåller mer än det! Även om man inte längre har möjlighet att "krya på sig". Varför finns det inga kort för det som ända kan var svårt att formulera?
Det är många i min närhet som fortfarande inte kan säga att jag ska dö. De kan inte förmå sig att uttala orden obotlig cancer. Det tror jag är ganska vanligt. Men ändå kanske man vill ge något. Något vackert och hoppfullt. Något som förmedlar tillit & vänskaplig kärlek. Trots att jag & många andra inte längre kan bli friska, kan vi ju ändå njuta av livet. Och det vill jag göra tills livet är slut. En bild säger visserligen mer än tusen ord, men kombinationen vacker bild/vackra ord är oslagbar. Varför finns det inga sådana kort? Och speciellt där de behövs som bäst?
Styrka & mod kan vi behöva lite till mans, tror jag. Till lite allt möjligt. Jag själv känner mig stark idag, så jag passar på att "skicka vidare".
Här har vi The Angel of Courage
Styrka & mod kan vi behöva lite till mans, tror jag. Till lite allt möjligt. Jag själv känner mig stark idag, så jag passar på att "skicka vidare".
.jpg)
.JPG)
Snäpp! Nu fångade jag ditt "skicka vidare" ;) Tack! Visst är det svårt att säga/prata om döden och dess närhet. Man vill inte såra eller göra någon ledsen. När min syster låg på lasarettet så visste hon vad som väntade henne, men jag kunde inte ta det till mig, utan försökte vara lite "käck". Och några bra kort för sådana tillfällen finns inte...men man kan ju göra ett själv! "Always look on the bright side of life" kan det stå kanske! Många varma kramar till dig!! <3
SvaraRaderaJag håller verkligen med dig lilla H. Men jag vet faktiskt inte vad som skulle stå på kortet. Och ärligt talat tror jag få skulle våga (eller vad man nu ska kalla det för) köpa ett sånt kort. Det ÄR svårt att prata om döden. Svårare ju närmre den är.
SvaraRaderaFast just när jag skriver detta inser jag ju att det som ska stå på kortet är just det du förmedlar i din härliga fantastiska blogg! Carpe diem på latin. Lev i nuet. Fånga lyckan. Eller som Baloo i sången: "Var rädd om allt som livet ger och allting som du kring dig ser".
Tack vännen, för att du har en sån otrolig förmåga att sprida värme och hopp. Och särskilt tack för att du spred lite hopp just till Anna idag.
Även jag känner mig både modig, stark och glad så jag skickar genast allt detta vidare!
Varm kram Busan
Säger det igen -
SvaraRaderaGulle dig vilken fin människa du är!
Min mamma var precis så positiv och levande, Hon levde verkligen varje sekund av sitt liv och var till 95% glad och 5% rädd och ledsen efter sitt sjukdoms besked.
Du, Mamma, och många andra är bevis på att man kan leva lyckliga och ha ett fint liv trots att livet inte kommer bli så långt som man tänkt sig från början...
Som mamma brukade säga - Det känns så SNOPET att bli snuvad på många år...
Men hon vägrade sluta LEVA bara för att hon visste att hon snart skulle dö...
Och det är jag så tacksam för!
Några ord som jag tycker kunde finnas på ett kort är
Kärlek Styrka Hopp & Mod
Det är vackra ord för mig
Kram Jenny (salomon)
Kära hjärtanes vilken fin person du är.Du förmedlar verkligen det finaste av fint.Jag själv lever och tar tillvara livet här och nu, ändå mera när jag tar del av dig och din kärlek till livet.Man vet aldrig när livet slår undan benen på en.
SvaraRaderaSkickar massor av hopp och kärlek.
Kram Lillemor.
Sänder dig miljontals och åter massor med "The Angel of Courage" till dig! Kram Pia
SvaraRaderaEn sådan där ängel fick jag när Linnéa dog. Den står bredvid hennes foto och ser just så där stark ut som du känner dig idag!
SvaraRaderaKram!
En underbart fin idé du fick att ge Anna en ängel, vad bra tänkt! Jag håller med dej, det är inte många som orkar prata om döden. Nej, inte ska du dö! Nähej! Huvet i sanden, bara.
SvaraRaderaMassor av hopp och styrka till dej! från Anna
Min erfarenhet är att ALLT blir mycket lättare när man kan prata öppet om döden.Döden är ju konsekvensen av livet!
SvaraRaderaMen det smärtar attdu så tidigt ska måsta hantera detta m fortfarande mindre barn som lämnas kvar
En stor eloge ska du ha som skriver så härligt om dina kloka tankar. STYRKA O MOD TILL DIG O FAM cyberkram / Brittis
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag råkade radera mitt förra inlägg!
SvaraRaderaJag är kortmakare och har även gjort en del svenska texter med lite annan text än bara grattis och blajblaj. Det finns så mycket mer man vill och kan och även bör säga emellanåt.
Jag funderar just på vad för olika saker man säger till någon som är sjuk. Ofta är man ju rädd och vet inte vad man skall säga eller om den sjuke vill öht prata om det. Det är svårt.
Jag har velat skicka kort flera gånger till andra sjuka i cancerforumet men jag har inte vågat för jag vet inte hur de skulle ta det. Själv hade jag blivit jätteglad!
Titta gärna in på min älskade hobby - kortmakeri - http://ingerinspirerar.blogspot.com/
Min cancerblogg har du nog adressen till.
kram Inger