Hemma igen

Och lite lagom trött! För två veckor sedan låg jag ny opererad och nu har jag varit igång från tidig morgon till sen eftermiddag två dagar i rad. I dag har vi handlat lite (ljus & servietter samt mumsiga ekologiska kiwi), ätit lunch med mamma på en oväntat mysig vietnamesisk restaurang i mina uppväxtkvarter, varit på Apoteket (igen - inte heller idag hade läkaren lyckats skriva ut vad hon hade sagt att jag behöver!), fikat i vårt eget centrum, köpt underkläder och, förstås, provat ut peruk.

Som så många andra upplevelser i det här, kändes det lätt overkligt att på fullt allvar prata om hur man på bästa sätt hänger ut sin peruk, att man inte får utsätta den för värme (då smälter stråna) och få sitt huvudomfång mätt. Vi hade med oss ett foto från i december som visar hur jag brukar se ut. För just nu, mina vänner, är jag en rätt sorglig syn. Mager, blek och skrynklig med hasande gång.

Frisören hittade faktiskt tre färger som var kusligt lika mina egna, både de solblekta topparna, det mörka närmast rötterna och det råttfärgade mitt emellan. Frisyrmässigt fanns det en som var relativt lik, men den fanns inte hemma utan måste beställas från USA- ja, ni vet ju hur det är. Jag måste ju alltid vara lite mer exklusiv... Så nu vet ni, att nästa gång ni träffar mig kanske mitt hår heter Gina mono!

Om 12 dagar ska jag tillbaka för att prova in den. Den ska då sys in (jag har ju så litet huvud), klippas till och allmänt anpassas efter mig. Dessutom får jag då hjälp att raka av mig mitt eget hår, som vid det laget kommer ha hunnit bli tunnare, tovigt och risigt, men inte ha ramlat av.

Nu har jag lagt undan alla mediciner, informationspapper och sjukdomsrelaterade grejjer, för nu tänker jag vara FRISK hela fredagskvällen & lördagen! Jag tänker njuta rejält! Först på söndag tänker jag läsa om cellgifterna, medicinerna jag ska ta och förbereda mig inför eldprovet på måndag. Så det så!