tisdag 14 april 2009

Nyfiken i en strut

Vad många ni är som läser! Jag lyckades äntligen få in räknaren i söndags och redan har bloggen haft 163 besökare! Så nu är jag ju lite nyfiken, vilka är ni egentligen? Ni får ju veta allt om mig, men jag har bara koll på 18 av er, dvs de som har registrerat sig som bloggintresserade. Jag är jättenyfiken på er!

Ja, det blev verkligen en otroligt lyckad påsk! Trevligt sällskap, god mat och underbart väder... nu är den i alla fall över, även om vi behåller pyntet tills helgen. Och killarna har studiedag idag, så påsklovet blev också lite förlängt... Som grädde på moset har vi även kvar den äkta finska Memma som Bror & Kulta hade med sig på påskafton. Vi har aldrig ätit det förr så det ska bli jättespännade! Det blir ikväll som "påsklovsavslutning". Vi avslutade den "riktiga" påsken med våra traditionella smörgåstårtor; mycket gott!


Alldeles strax ska L cykla i väg till sin kompis L, de ska hänga hela dagen & idag är det kompisens tur att bjuda på lunch på den lokala pizzerian. Rena himelriket för två 11-åringar! E & jag ska ta bussen (!) till periodens första blodprovstagning. Det var ingen som kunde köra mig idag, men jag har inte åkt buss sedan förra året, och det är med viss bävan jag gör det idag, pga alla hostiga & snoriga smittohärdar till människor som också åker. Jag ska sätta mig längst fram och bara andas när dörrarna öppnas.
Jag har redan EMLAt armveckan. Dessvärre kan jag till och med själv se hur mina en gång så tydliga och fina blodådror liksom kryper längre och längre in i kroppen. Och huden ska vi inte tala om! Nu för tiden när Älskade M ska ge mig mina sprutor är det rena hackandet för att komma igenom seg-huden.
I början var det ett litet, litet stick, nu är det stick-tryck-hack-tryck-guck! och sen är nålen äntigen igenom. Men, det är ju också ett teckan på att cyton funkar, så det är bara att tacka och ta emot. Tick, tack...

Fast om jag får önska mig en liten sak inför dagens stick, så vore det att slippa höra att den som ska sticka mig också är stickrädd. Det verkar vara något de lär ut på sjuksköterskeutbildningen men gör mig inte mindre rädd!

4 kommentarer:

  1. Hej

    Får presentera mig då... Är oxå en liten H. :)
    Hittade din blogg gm Hillevi Wahl. Tycker du har en jättefin blogg, jag kan identifiera mig mkt med dig, i det du skriver om att njuta, jag försöker leva varje dag och njuta av mina fyra killar (en stor och tre små), jag är egentligen en person som tänker lite för mkt, men med barnen har jag verligen njutit. Och jag är så glad över mitt liv.
    Hoppas du snart är cancerfri, du verkar vara på god väg, jag hejar på!

    SvaraRadera
  2. Va kul! Välkommen hit & fortsätt njuta av livet...

    SvaraRadera
  3. Hej
    Jag brukar gå in på din blogg och se hur du mår. Hoppas att värderna är bra, hur många behandlingar har du gjort nu. Själv lämnade jag blodprov här om dagen, ska på återbesök på måndag. Håll gärna tummarna då, att allt är bra för mig. Sköt om dig.
    Lisa ( läser på cancertjejer också)

    SvaraRadera
  4. Hej Lisa! Klart jag håller tummar & tår på måndag för en riktigt låg tumörmarkör!!! Jag tycker vi satsar på att ha 0, både du och jag- det verkar väl lagom?

    Jag ska få min 4:e behandling på onsdag, sen är det bara 2 kvar - wiiiiiiiiiiii!

    SvaraRadera