Idag har jag haft besök av mina fina killar och världens bästa Svärisar. Innan det sov jag i princip non stop. När de nu har åkt hemåt och lämnat mig laddad till tänderna med choklad, tulpaner, paprika, ingefära och kärlek tänker jag nog... somna om igen. Så kul är jag!
Välanvänd säng, min fina lilla dator, blommor & choklad.
Droppmaskinen jag sitter ihop med sedan tre dagar.
Den är ovanligt snäll och piper nästan aldrig, även fast den får jobba dygnet runt.
Den är ovanligt snäll och piper nästan aldrig, även fast den får jobba dygnet runt.
Det senaste blodprovet visade att droppet behövde justeras upp igen, så snart väntar fler blodprover. Inför i morgon hoppas jag verkligen att vi kan dra igång strålningen som tänkt är, för MagMonstret är verkligen VIDRIGARE än någonsin nu. Man undrar om botten nästan är nådd? Kan någonting ever bli vidrigare än denna blå/röda köttbulleformade utstickande, kliande, värkande, molande böld? Innehållande ett helt spindelbo av död & elände redo att välla ut över min kropp. För Monstret KAN spricka! Och gör den det väller det fram en stinkande sörja har jag blivit informerad. Alltså: Kan någonting EVER bli vidrigare? Och ÅH vad skönt det skulle vara om vi kunde ligga steget före Monstret och stråla bort honom innan han hinner hugga sina slemmiga gifttänder ännu djupare i mig! Nä, nu ska Monstret brinna!
Burn, bitch burn!
En massa kämparvilja, pussar & drömmar om Toscana sänder jag er idag!
Och förstås det viktigaste av allt: Kärlek!
.jpg)
.JPG)
Fantastiska kämpe och krigare! Visst hinner strålarna ifatt magmonstret och bränner bort honom. Det bestämmer vi här och nu! Och då kan du behöva vila lite först.
SvaraRaderaToscana har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Första gången jag var där var i mammas mage och det har blivit ett antal gånger sen dess.
All världens mod, styrka, hopp och kärlek skickar jag till dig!
Kramar Busan
Lilla H, du är för härlig! Skönt med ett inlägg, måste medge att jag var lite orolig. Proppar i lungor etc må vara vardagsmat (knappast) i din värld men def inte i min. Är det hudmetastasern som ställer till det eller har jag missaat något. Bot och bättring önskas dig! Vad rörande fint av Henrik som tittade förbi med blommor! Mera kärlek och mys åt dig! Kram från Jenny
SvaraRaderaEn massa kramar, kämparvilja, kärlek, hopp och styrka tillbaka till dig från Jenny och Pia.
SvaraRaderaMå monstret BRINNA!
SvaraRaderaNu tycker jag minst sagt att du haft mer än nog mer jävligheter!
Sänder dig många KRAMAR för styrka, mod och kämpaglöd!
Helt rätt inställning! Sätt eld på f-n skapet! Tänker på dig fast jag inte känner dig alls, bara via dina ord i din blogg. Hoppas och önskar att det vänder, ge inte upp. Härligt att ni gör så mycket mysigt tillsammans även när du är inlagd. Ni verkar vara en härlig familj! Nu ska jag ta till mig av dina kloka ord och gå och pussa mina fina pojkar som somnat i vår säng. Det där samtalet ska jag ringa på en gång i morgon bitti. Tack för dina ord och varmaste goaste kramarna till dig och de dina. /Annika en av dina läsare
SvaraRaderaTänker på dig fast jag inte vet vem du är ännu riktigt. Det verkar vara ett sånt jäklaranamma i dig mitt i all skit. Stå på dig o fortsätt kämpa. en stor styrkekram från christel
SvaraRaderaHej Fina du!
SvaraRaderaInstämmer med Jenni 100%
Kram fina du
Hej fina LILLA H.Sänder en massa styrka och kärlek till dig och hoppas detta fula monster försvinner.Du är en riktig kämpe, och har humor mitt i allt.
SvaraRaderaMassor av kramar dröm nu om Toscana.
Lillemor.