Jag vaknade med mer ont än igår. Hela porten är svullen och smärtar. Överläkaren kom och tittade (före frukost!) och konstaterade att ja... jag är svullen. Förmodligen räcker inte Fragminsprutorna, utan jag behöver sättas in på Heparindropp. Då kan jag inte åka hem, vilket fick mig att bryta ihop och förvandlas till en liten, gråtande fläck i sängen inför Överläkare, SuperSnällaDoktorSara, AT-läkare och snälla sköterskan. De hämtade lugnande piller och klappade och lugnade, medan jag försökte ta mig samman. Nu har vi tagit fyra rör med blod och resultatet av dem ska vägas samman med CT-bilderna från igår kväll. Sedan kommer ett beslut. Själv känner jag mig rätt dimmig nu, milt sagt. Håll gärna en liten tumme för att det blir Fredagsmys hemma i soffan. Fast utan ont förstås. Lite kluvet är det ju allt. Hjärtat gråter bara heeeeeeeeeem! Heeeeeeeeeeeem! Medan hjärnan tillägger att jag vill ju gärna leva så länge det går och inte riskera något i onödan.

Jag återkommer... Puss & kram på dig!

Så här ser himlen ut. På Mallorca. Inte utanför Radiumhemmet.
Jag känner dig inte, men jag tänker på dig!
SvaraRaderaKram från Lisa
Åh, vad jag önskar att det ska gå din väg nu ett tag! Jag känner inte heller dig, men det är så lätt att känna för dig och din familj. Jag brukar inte skriva (eller ens läsa) på bloggar så mycket, men just du, och hur du tacklar motgångar kan ju få vem som helst att häpna. Så nu tycker jag att det är dags för lite medgångar för dig. Basta!
SvaraRadera/Anna
En ganska ny läsare som tycker att du har en underbar inställning till livet. Att lämna sina barn måste vara varje mammas värsta mardröm, kan inte ens föreställa mig och vill faktiskt inte heller försöka.
SvaraRaderaAlla styrka och kärlek till dig!!
Fredrika
Fina LILLA H.När jag skriver LILLA H så blir jag så varm inombords,vilken kanontjej du är.Nu håller jag tummmarna för dig att du kan åka hem.
SvaraRaderaMånga varma tankar med styrka och kärlek.
Lillemor.
Håller tummerna för att du får åka hem och vara hemma utan smärta. Skänker samtidigt all styrka, tro, hopp och kärlek till dig och dina kära.
SvaraRaderaGabriella
Jag håller tummarna för fredagsmys utan smärtor! Kram från Jenny
SvaraRaderaHar just hittat din blogg. Fascineras av din styrka och glädje.
SvaraRaderaHåller tummarna för att du får komma hem snart och att smärtorna släpper. :)
Kärlek, ännu mera styrka och friskhetsbaciller skickar jag dig!
SvaraRaderaKRAM - hoppas du trots allt får komma hem igen, om inte idag så SNART!